Syfte med en skötselplan

Huvudsyftet med en skötselplan är att planlägga fortlöpande skötsel och underhåll av föreningens alla grönområden. Det är viktigt att markens naturliga förutsättningar och dess vegetation ska vara utgångspunkten för områdets karaktär och ligga till grund för dess skötsel.

En viktig strävan är att bibehålla mångfalden av områdets flora och fauna. Syftet med planen är också att få lättskötta skogspartier med mark som är beväxt med träd i alla åldrar och dimensioner och en bibehållen skogskaraktär.

Ett annat syfte är att för varje delområde tydliggörs vad som görs inom ramen för föreningen och som är finansierat i budget och därmed ingår i årsavgiften för gemensamhetsanläggning.

Målsättning

Målsättning med skötselplanen är att 

  • Göra området estetiskt tilltalande med hänsyn tagen till naturvård
  • Inventera och säkerställa naturvärden
  • Att ha en strukturerad plan för hela planområdet
  • Att kunna beräkna kostnader över tid och avsätta medel i budget

Styrande förutsättningar 

  • Bygg och detaljplan för området 
  • Kulturmiljölagen avseende fornlämningsmark
  • Byggnadsplanen som berör marken
  • Anläggningslagen 
  • Anläggningsbesluten för gemensamhetsanläggning 1 och 2 
  • Trafikverket och riksföreningen för enskilda vägar 
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av motor- och röjsågar

Områdets bevarandevärden

Fornlämningsmark

 I planområdets södra del finns ett fornlämningsområde. 

Biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. 

En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området.

Stengärdesgårdar/murar

Stenmurar är biotopskyddade i miljöbalken. Stengärdesgårdar är ofta anlagda för att hägna in betes- eller åkermark. 

Naturförutsättningar Öland och Sjöstorp

Biologiskt kulturarv 

Biologiskt kulturarv är den del av den biologiska mångfalden som är resultatet av människans brukande, och som därmed berättar något om landskap och brukningsformer av marken samt om människan.

Geologi

Undergrunder består av 50-80 cm tjockt matjords- och sandlager. Härunder trasigt kalkberg 

Hydrologi

Sjöstorp innehåller inga sjöar eller större vattendrag. De små vattendrag som finns utgörs av grävda diken och dikessystem

Skötselplanen - indelning av områden

Hela området är indelat i 4 skötselområden, med tillhörande underområden vilka utgår från den markanvändning eller skötsel som ska genomföras, se även skötselplanekartan. 

Skötselområde 1 Vägområde

  • 1A vägområde utanför planområdet
  • 1B vägområde inom planområdet

Skötselområde 2 vattentäkten, vattenanläggningen och pumphusgata, grönområde 

  • 2A vattentäkten, vattenanläggningen och pumphusgata
  • 2B Grönområde

Skötselområde 3 Samfälld mark som gränsar till/mellan tomter 

  • 3 A Samfälld mark som gränsar till tomter 
  • 3 B Samfälld mark mellan tomterna

Skötselområde 4 Skogsområden

Skogsområden kännetecknas av sammanhållna platser som är trädbevuxet område inom samfälligheten. 

  • 4A Skogsområde, norra delen inom planområdet
  • 4B Skogsområde, södra delen inom planområdet höger sida av vägen sett från infarten samt markområdet i slutet av området i södra byn.  
  • 4C Skogsområde, södra delen inom planområdet vänster sida av vägen sett från infarten 

 Gemensamhetsanläggning

Gemensamhetsanläggning GA 1 Vägområde

Skötselområde 1 Vägområdet är den mark som har tagits i anspråk för en väganordning. Denna anordning behövs för vägens bestånd, drift eller brukande.

Skötselområde 1A Vägområde utanför planområdet

Beskrivning: Omfattar vägområde utanför planområdet. Omfattar in/utfart samt vägområde fram till första kurvan på samfälld mark inom planområdet. Vägen är 3 meter bred och vägområde på båda sidor om vägen är 2 meter.

Trädskikt: Enstaka lövträd öster om vägen.

Buskskikt: Slånbärsbuskar/sly, enar.

Fältskikt: Gräs

HYDROLOGI: Korsande dike med vägtrumma.

Skötselområde 1B Vägområde inom planområdet

Beskrivning: Omfattar Vägområde inom planområdet. Huvudgatan Sjöstorpsgatan, 12-26, 28, 44, 46 samt 67-69, Sidogata 1 Sjöstorpsgatan, 28-44, Sidogata 2 Sjöstorpsgatan, 46-56, Sidogata 3 Sjöstorpsgatan, 61-65. 

Vägområde som angränsar till tomter S 12-28, 44-46, 56,61, 67-69, Sidogata 1 S 28-44, Sidogata 2 S 48-56, Sidogata 2 S 61-65.  

 Trädskikt: Ekar, ek sly, 

Buskskikt: Slånbärsbuskar/sly

Fältskikt: Gräs

Hydrologi: Två vägtrummor under Sjöstorpsgatan som har en aktiv roll för dränering i nivå S 26/28 samt S 44/46. Båda matas av diken som går på samfälld mark som remsor mellan nämnda tomter. Dikena är vattenförande under snösmältning/vår/försommar och därefter oftast torra under övrig tid. 

Utmed slutet S 65-69 mot södra gränsen finns ett dike som brukar vara vattenfyllt på våren.  

historiskt värde: Mur finns längs områdets norra gräns från infarten inom planområdet fram till i nivå S 12 på vänster sida om vägen

Gemensamhetsanläggning GA 2 vattenförsörjning och grönområde

Skötselområde 2A vattentäkten, vattenanläggningen och pumphusgata

Beskrivning: Läge är inom planområdets nordvästra del. Den västra delen av skötselområdet gränsar till åker utanför planområdet. Den norra delen gränsar till jordbruksmark som är såld som tomter utanför planområdet. Inom skötselområdet finns vattentäkt med brunn, pumphus med filteranläggning samt avlopp. Till denna del hör även ”pumphusgatan” som är en klippt gräsgata 2,5-3 meter bred som är avsedd som gång/körväg för transporter upp till pumphuset. 

Trädskikt: Enstaka lövträd. 

Buskskikt: Slånbärsbuskar/sly, Enar.

Fältskikt: Gräs

Hydrologi: Vattentäkt finns inom området. Inga diken.

Historiskt värde: Mur i västra delen utmed planområdets slut (fortsätter i Skötselområde 2 b). Mur i norra delen.

Skötselområde 2B övrig mark kring vattenområdet  

Beskrivning:Trädskikt: Ek, tall, diverse lövträd

Buskskikt: slånbärsbuskar/sly, Enar.

Fältskikt: Gräs

Hydrologi: Från stamledningen utgår tre grenledningar utmed Sjöstorpsgatan

  • Slinga ”norr” matar fastigheterna 12,14,16 och 18
  • Från stamledningen matar fastigheterna 20-26
  • Slinga ”mellan” matar fastigheterna 28-36 samt 40-56
  • Södra byn matar fastigheterna 61-69 
  • Slingorna Norr, Mellan och Söder kan stängas av var för sig.

Historiskt värde: Mur i västra delen utmed planområdets gräns. Odlingsröse i träddunge.

Skötselområde 3A Samfälld mark som gränsar till tomter

Beskrivning: Intill och mellan några tomter finns det markområden som förvaltas av samfälligheten. Det är givetvis inte tillåtet att införliva dem med sin egen tomt. Inte heller får man bebygga eller plantera på samfällda marken eller göra dem otillgängliga för andra medlemmar. 

Röd markering på karta anger samfälld mark som gränsar till tomter.

Tomter som gränsar till Skötselområde 3  är S 12-26, 30-34.  

Tomter som gränsar Västra delen och till gränsen till planområdets slut S 34, 36, 50,52

Hydrologi: Brandpost i nivå S 20, S44/46, S 61-67

Trädskikt:  Diverse lövträd 

Buskskikt: Sly och slån

Skötselområde 3B Tomter som har samfälld mark mellan sig.

Beskrivning: Tomter som har samfälld mark mellan sig är 26-28, 36-40, 48-50, 46-42/44, 40/42 -48, 36-50.

Trädskikt: Diverse lövträd.

Buskskikt: sly och slån.

Fältskikt: Gräs

Hydrologi: Vattenledning mellan 48-40 och 36-40. Diken mellan 26-28 och 46 – 42/44.

Skötselområde 4A Skogsområde, norr

Beskrivning: Skötselområdet 4 a omfattar nordöstra delen efter kurvan inom planområdet nivå S 12 och fram till mitten S 46 (transformatorstationen)   

Trädskikt: Medelstora och mindre Ekar, diverse övriga lövträd.

Buskskikt: sly 

Fältskikt: Gräs

Hydrologi: Grävd kanal finns från yttersta spetsen i nordöstra delen. Kanalen löper sedan utmed vägområdets gräns fram till slutet av S 20 och därefter viker det av utanför planområdet. Kanalen ingår i ett dräneringsprojekt för Sjöstorp/Grankulla/Mickelsmad som genomfördes kring 1950 och som avvattnar området med utflöde i Grankullaviken.

Naturvärden: Fem grova ekar, varav en mycket gammal, finns på Sveaskogs sida av gränsen. Inom vårt eget område finns flera mindre och medelstora, mycket utvecklingsbara ekar. Död ved (naturfällda träd och torrträd, döda träd som brutits av) behålls för vedlevande insekter. Om hål- & bo träd finns skall sådana behållas för hålbyggande fågelarter, förutsatt att de inte innebär risk för vägen.   

Historiskt värde: 

  • Mur från infarten till nivå S 12 vänster sida av vägen 
  • Murar utmed S 12-S 46
  • Mur nivå fastighet S 14 -18 mur på östsidan (bortre sida) av kanalen 
  • Vänster sida om vägen efter ca 25 meter återigen mur 
  • Mur slutet S 22 – 56 mur på vänster sida framför kanalen

Övrigt : Från S 12 – 14 finns meterhög sandvall på vägsidan av diket. 

Skötselområde 4B skogsområde södra 

Beskrivning: Området ligger på höger sida av vägen 

Trädskikt: Blandskog, gran, tall, ek, lövträd

Buskskikt: Hassel mm

Fältskikt: Gräs 

Historiskt värde: Fornlämning inom planområdet och som fortsätter på Bergmans tomt utanför föreningens planområde. Gammalt namn ”Tag´lstena” (tagelstenarna) eller ”Tagelstenshögarna”. Ursprung oklart. Gravfält från järnåldern samt en del senare ditlagda stenar (odlingsrösen).

Övrigt:  Tomter som gränsar till detta område är S 52-56 samt 61, 

Skötselområde 4C skogsområde

Beskrivning:  Området ligger på vänster sida av vägen från S 46 (transformatorstation) till slutet av planområdet, och gränsar till S 61-63

Trädskikt: Delvis gammal granskog, en grov ek, blandskog tall/björk/lövträd/mindre ekar. I södra delen öppen mark med ängskaraktär, med en medelstor, utvecklingsbar ek, som har konkurrens av  omkringstående björkar

Buskskikt: Hassel, sälg

Fältskikt: Delvis bar mark under granarna, i övrigt gräs, i kanten mot väg finns ett område med orkidéer.

Naturvärden: En stor Ek och flera grova granar.

Historiskt värde: Mur i område Sista delen av S 63-69. 

 Göra-lista kopplad till Skötselplanen

Tullinge 2021-09-07

 På årsstämman beslöts att styrelsen skulle:

 

  1. Presentera en göra-lista med aktiviteter för våra olika skötselområden
  2. Ta kontakt med brandmyndigheten och länsstyrelsen om eldning på området.

  

Intentionen i Skötselplanen (som beslutades 2018) är att lyfta och bevara estetiska och kulturella värden, bevara och hålla grönområden öppna och bekämpa slån och sly på oönskade platser, samt att underhålla  vägen. Styrelsen ordnar årligen två arbetsdagar i vilka det är frivilligt att delta. I anslutning till dessa arbetsdagar inventerar styrelsen skötselområdet och uppdaterar  vid behöv ”göra-Iistan”. Medlemmar kan utöver de arbetsdagar som ordnas av styrelsen anmäla att man vill arbeta med någon av aktiviteterna på listan. Aktiviteterna  kan utföras löpande under året. Av nedanstående lista framgår vad som behöver göras inom respektive område. Utöver detta ombesörjer fastighetsägare på egen hand att vägområdet längs med fastigheten klipps och röjs (ca två klippbredder) på båda sidor om vägen. Behöver fastighetsägare hjälp kan styrelsen kontaktas.

 

Styrelsen åtar sig att klippa vägen till och från pumphuset med vidhängande ytor två ggr per säsong.

Styrelsen har enligt stämmans uppmaning tagit kontakt med såväl brandmyndigheten som med länsstyrelsen. Brandmyndigheten, (Jonas i Borgholm 0485-47842) säger att vi får elda  upp röjt material: grenar sly och dylikt. Eldning får ske från och med oktober till april vid tjänligt väder. Ytterligare en synpunkt  brandmyndigheten framförde var att flera små brasor är lika bra som att vi samlar ihop till en stor brasa och eldar då marken är täckt med snö. Brandmyndigheten ville att kontakt skulle tas vid eldning, vilket styrelsen tar ansvar för att så sker.

Ytterligare en fråga var om vattentäkten kunde hotas av att elda i närheten av den. Dag Hanson 26/8-2021 vid Länsstyrelsen gav följande svar: Om endast sly, grenar, buskar o dylikt eldas är det helt okej. Men däremot ska inga kemiska medel användas för att starta brasan. Så om vi tar hänsyn till ovanstående rekommendationer föreligger inga hinder för att elda upp det vi röjer. Medlemmar kan således under året lägga röjt material på av styrelsen anvisade platser. Styrelsen ansvarar för eldning och ser till att röjt material eldas upp under den tillåtna perioden.

 

Nedan presenteras styrelsen ”göra-lista med en karta där områdena är markerade.  När det gäller önskemål om att fälla träd ska styrelsen kontaktas.

Göra-listan

 

Beteckning

Aktiviteter

1A- vägen från kurvan till landsvägen

Vägrenen bör klippas två ggr per säsong, buskar och slå tas ner vid behov. Med vägren menas området om ca 2 m på var sida om vägen. Två ggr per säsong kommer gropar att fyllas igen med hjälp av en släpkärra och denna aktivitet omfattar hela vår väg.

1B- vägen inom planområdet.

Det finns stenmurarna längs med stora delar av vår väg. Intentionen är att dessa i möjligaste mån görs synliga. Ett skönhetsvärde är också att ta fram de ädelträn som växer längs med vägen. Utifrån dessa intentioner ska området röjas.

 

Även diket längs med hela vägen bör rensas och röjas. Det gäller även tvärdiken.

2A och 2B- området vid pumphuset och den ängsliknande marken framför fastigheterna 11–26

Slån och sly ska röjas så att det i en framtid blir möjligt att ”bara” klippa ängsmarken en gång om hösten för att få blommor, fjärilar och andra insekter att vilja stanna hos oss. Enskilda enbuskar behöver också gallras bort.

 

 

3A, 3B

Gemensam mark mellan tomter och annan allmän mark.

 Berörda tomtägare får  själva hantera skötseln av området och komma överens om hur vegetationen ska hanteras. Detta gäller så länge inga andra tomtägare framför andra synpunkter.

4A- skogsområdet som nyligen avverkats.

Området behöver grovröjas årligen eftersom sly växer upp i rasande fart.

4B- området med bl. a. gravfält från järnåldern.

 Grovröjning med mål att ädelträn och järnåldersgravar blir synliga.

 

 

Området omfattar  också mark utanför tomterna 69 och 65, här har slånet  tagit Grovröjning med ambitionen att kunna klippa området årligen på hösten är ett mål.

4C- området täcks till av skog

 Skogen får vara kvar som den är, möjligen bör skogen ansas längs med vägen för framkomlighet.